juni 22, 2025

Det krävs en massiv mobilisering för att få slut på utvisningspolitiken.

En mycket stor del av Tidöavtalet handlar om det som kallas ”stram invandringspolitik” – en omskrivning för att invandrare ska stoppas och att så kallade utlänningar i Sverige ska utvisas. Denna politik stöds även av Socialdemokraterna. Stöttepelarens ordförande Karin Fridell Anter har i en artikelserie i nättidningen Internationalen (maj-juni 2025) kommenterat vad den ”strama invandringspolitiken” betyder för dem som aldrig blir accepterade, för dem som har gjort allting rätt men ändå kastas ut och för alla dem som har att leva i ständig otrygghet.

Sedan Tidöregeringen tillträdde har den i rask takt infört en rad nya lagar och regler för att kunna genomföra utvisningspolitiken. Oftast har det skett utan större uppmärksamhet, men under våren 2025 har många tidningar skrivit om plötsliga utvisningsbeslut mot människor som har fast jobb, ett ordnat liv och trott sig vara trygga i Sverige. Det handlar om den så kallade spårbyteslagen, som gjort det möjligt för en del asylsökande att få uppehållstillstånd som arbetskraftsinvandrare efter att de fått nej på asylansökan. Nu dras den lagen in med retroaktiv verkan, de som redan fått uppehållstillstånd får inte förlängning och tusentals personer får hela sin tillvaro förstörd. (Se artikel 2.)

Den ”strama invandringspolitiken” är inte ny utan inleddes av Stefan Löfvens S-MP-regering redan 2015. Socialdemokraterna har hitintills röstat för alla Tidölagets invandrarfientliga förslag i riksdagen. Även den totalt rättsosäkra principen att låta lagar verka retroaktivt har godkänts av nästan alla partier ända sedan 2016. Den ”tillfälliga begränsningslag” som då infördes gjorde det svårare att få asyl och avskaffade de permanenta uppehållstillstånden. I stället skulle alla uppehållstillstånd göras tillfälliga – och detta gällde oavsett om ansökan lämnats in långt innan lagen trädde i kraft. När det gäller barn finns groteska exempel på rättsosäkerhet där Barnkonventionen körs över av ”Sveriges intresse av en reglerad invandring”. (Se artikel 5.)

Den nyvaknade kritiken mot utvisningarna handlar mycket om dem som är ”skötsamma”. Mindre uppmärksammat är att utlänningar som dömts för brott kan få mångdubbelt hårdare straff än svenskar som dömts för samma brott, helt i strid mot principen om ”likhet inför lagen”. Kravet på utvisning efter avtjänat fängelsestraff kan innebära att en person deporteras till ett land där hen riskerar livslång bestraffning, eller att hen hålls inspärrad i svenskt förvar under obegränsad tid. (Se artikel 1.)

Alla dessa utvisningslagar påverkar många tusen invandrare och flyktingar. De som ännu så länge är kvar i Sverige tvingas leva med en ständig osäkerhet, även om de just nu har tillstånd att bo och arbeta här. (Se artikel 3.) De som har fått utvisningsbeslut kastas ut i total rättslöshet, oavsett om de faktiskt utvisas eller lyckas hålla sig kvar i Sverige. (Se artikel 4.)

Och ännu värre blir det, om Tidöregeringen får hållas. I den så kallade vandelsutredningen föreslås att beslut om både medborgarskap och uppehållstillstånd ska ta hänsyn till ”brister i levnadssättet”. Man inkluderar även handlingar som inte är olagliga men som ändå anses olämpliga, och öppnar därmed för en förfärande godtycklighet. (Se artikel 6)

För att få stopp på detta krävs en massiv mobilisering. Kring 2015 bildades stora nätverk för flyktingsolidaritet, som #Vistårinteut och Stoppa utvisningarna till Afghanistan! Sedan åtskilliga år tillbaka demonstrerar ihärdiga medkämpar i Göteborg, Stockholm och Malå varje vecka för en mänsklig migrationspolitik. Vid Socialdemokraternas kongress våren 2025 hölls demonstrationer varje dag, och många skriver debattartiklar och insändare i små och stora tidningar. Men vi behöver bli många många flera!

Karin Fridell Anter, ordförande för Stöttepelaren

GE ETT BIDRAG TILL STÖTTEPELAREN

Swish: 123 583 19 04
Bankgiro: 5228-2381
Bankkonto: SEB 5368 11 065 76 för månadsgivare