juni 2, 2020

År 2015 sökte mer än 35 000 ensamkommande barn asyl i Sverige. 23 500 av dem var av afghanskt ursprung men många av dem hade aldrig varit i sitt ”hemland” utan vuxit upp som flyktingar i grannländerna.

De ensamkommande barnen fick vänta länge på sina asylprövningar. En del hann fylla 18 år och var inte längre barn i lagens mening. Tusentals andra blev föremål för medicinska åldersbedömningar enligt en metod som har kritiserats mycket hårt från både läkare, statistiker och jurister. De flesta bedömdes som vuxna. De allra flesta av de ensamkommande har alltså inte fått den mera generösa asylbedömning som ska gälla för barn.

Prövningen av ungdomarnas asylskäl gjordes långt efter att de kommit till Sverige och var långt ifrån rättssäker. De bedömdes enligt en lag som inte fanns när de kom till Sverige. Den ”tillfälliga lag” som antogs sommaren 2016 och som förlängdes sommaren 2019 hade retroaktiv verkan. I inget annat sammanhang skulle något sådant accepteras som rättssäkert.

Till detta kommer att Migrationsverkets och migrationsdomstolarnas asylprövning inte är rättssäker, vilket påpekats av flera tunga instanser.

  • Den godtyckliga asylprövningen av kristna visades förra året i en utredning från några av Sveriges frikyrkosamfund [1]. Regeringen gav då Migrationsverket uppdraget att specifikt rapportera om hur rättssäkerheten tillgodoses i ärenden där religion förs fram.
  • FN:s kommitté för mänskliga rättigheter har nyligen kritiserat Sverige för utvisningen av en ateist till Afghanistan [2]. Kommittén skriver att det är obestritt att individer som avsagt sig sin muslimska tro eller konverterat under asylprocessen löper en verklig risk för förföljelse och dödsstraff i Afghanistan.
  • FN:s tortyrkommitté stoppade i december utvisningen av en funktionshindrad ung man, och krävde att Migrationsverket skulle göra en ordentlig utredning av hans svårigheter och vad de skulle innebära vid en utvisning [3].
  • Justitiekanslern har kritiserat rättssäkerheten i ett uppmärksammat fall där en ung synskadad afghan tog sitt liv efter att han och hans lillebror fått avslag på sina ansökningar [4].
  • De medicinska åldersbestämningarna har utsatts för hård kritik [5], och i januari 2019 lovade regeringen att tillsätta en utredning som skulle granska deras rättssäkerhet. Utredningen är ännu inte tillsatt och de kritiserade åldersbestämningarna genomförs fortfarande.
  • Sverige menar att ”återvändare” kan hänvisas till Kabul för internflykt om deras hemtrakter i Afghanistan är alltför farliga eller om de har levt som flyktingar utanför Afghanistan. Denna bedömning motsägs av en rad internationella organisationer, senast UNHCR, som menar att Kabul inte att acceptabelt för internflykt [6].

Sommaren 2018 infördes den så kallade nya gymnasielagen som skulle ge en andra chans till en del av de ungdomar som fått nej på sina asylansökningar [7]. Lagen har kritiserats hårt för att den är svårtolkad och inte ger de möjligheter den utlovade. Dessutom gäller den inte alla. För varje ensamkommande ungdom som gymnasielagen ger åtminstone en liten chans att få stanna så finns det en annan som inte omfattas och överhuvudtaget inte får chansen.

För att hen kommit till Sverige lite för sent – lagen gäller bara dem som sökte asyl senast 24 november 2015. För att hen fick vänta på avslag mindre än 15 månader. Eller för att hen är för ung. Gymnasielagen gäller bara dem som var minst 18 när de fick avslag. De som var yngre får vänta tills de blir 18 och sedan ska de – med aktuellt myndighetsspråk – ”avlägsnas”.

Idag är alla gränser stängda och ungdomarnas ”hemländer” tar inte emot deportationer. Tusentals unga lever i limbo i Sverige, utan något stöd från stat eller kommuner. Stöttepelarens hjälp innebär att många av dem åtminstone kan få mat och äta.

Här berättar tre killar i Norrköping om varför de inte anses ha rätt att stanna i Sverige.

Författare: Karin Fridell Anter, ordförande för Stöttepelaren

Skänk ett bidrag till Stöttepelaren:
Swish: 123 583 19 04
Bankgiro: 5228-2381
Bankkonto: SEB 5368 11 065 76 för stående överföringar

Referenser

1. Konvertitutredningen  Pingst.se 20.3.2019

2. FN kritiserar Sverige på grund av beslut att utvisa till Afghanistan  Process advokatbyrå 13.2.2020

3. Efter Aftonbladets artikel – funktionshindrade Ali får stanna i Sverige  Aftonbladet 19.12.2019

4. Inget skadestånd men väl kritik mot Migrationsverket för handläggning av asylansökan avseende två bröder JK 6629-18-4.3 17.2.2020 

5. Medicinsk åldersbedömning  Wikipedia

6. ”Afghanistan: Compilation of Country of Origin Information (COI) Relevant for Assessing the Availability of an Internal Flight, Relocation or Protection Alternative (IFA/IRA/IPA) to Kabul” UNHCR 1.12.2019

7. Gymnasielagen 2018  Wikipedia